Det var en vacker dag igår. Solen sken från klarblå himmel och luften var klar och frisk. Jag var på väldigt bra humör och älsklingen och jag tog en promenad. Jag hoppade i mina skate-skor och drog en rutig keps över huvudet, håret i en fläta. På med dunjacka and off we went! Vi närmade oss det underbara lilla konditoriet och bestämde oss för att gå in och köpa nåt gott, det var ju trots allt alla hjärtans dag. Vi stegar in bland en liten folkförsamling och funderar på vad vi ska ha. En kvinna jämte oss bråkar på en av försäljarna för att de bara har en semla kvar och kräver att försäljaren ska gå och leta upp släta bullar i frysen.
Men så ångrar hon sig och säger; "Men killarna här var före mig". Eftersom det bara var jag och älsklingen som inte blivit betjänade, högg det till i magen på mig. Jag vände mig mot kvinnan och stirrade på henne och sa; "Eeeeeeeeeeeeeeeeh, jaha??".
Hennes blick vänds mot oss och hennes ögon spärras upp. "Oj, nej, men. Öööh. Jag trodde.. Jag såg bara.." Här pekar hon på mina ben och mina ypperligt okvinnliga skor. "Förlååååt, jag trodde ni var två killar!". Jag ger henne en riktigt sur blick och ignorerar henne sedan och är övertrevlig mot försäljaren som uppenbarligen bara vill gå hem, eftersom hon ger oss fel antal chokladbiskvier (som vi inte upptäcker förrän vi kommit hem). När jag står och betalar hör jag den hemska kvinnan säga till älsklingen; "Jaa, men det var väl bättre än att jag trodde ni var två tjejer!!". Jag riktigt känner hur iskall blick hon får av älsklingen och vi beger oss sen ut ur butiken.
Jeeez, tanten förstörde min dag! Jag har inte blivit förväxlad med en kille sen jag var tolv. Och då var det befogat, eftersom jag då var lång, gänglig och platt som en planka. Okej att jag igår inte var klädd i de mest kvinnliga kläderna, men hur som helst! När vi sedan körde bil hem riktigt önskade jag att tanten skulle gå på vägen så jag fick en chans att köra över henne. Grrr..
Nu har jag stoppat in mina gamla älskade skate-skor i garderoben och kepsen. Jaa. Den kommer inte användas nånsin mer. Tack för den televerket!